Något om Intercessors Network och Bönehus Norden
Intercessors Network har blivit ett begrepp bland och en resurs för bedjare och missionsfolk världen över.
Dess historia hade sin början i vårt, mitt och min hustru Margarethas, arbete med missbrukare och vinddrivna i Göteborg i slutet av 1970-talet. Vi hämtade vår utgångspunkt för arbetets struktur och hållning i Teen Challenge’s sätt att hantera själavård – mycket bön och tillit till den Helige Andes ledning. Mycket bön behövdes för att hantera de åren som var fulla av spänning, hårt arbete, inslag av tragedi, många omvändelser och spirande mognad.
Vi leddes att gå vidare in i bönesammanhang för att växa till i insikt om Herrens sätt och väg. Jag mötte och arbetade med flera av de män som hade relation till och hade formats av väckelsetider och väckelsesammanhang i England. Man kan nämna namn och på så sätt ge referenspunkter – ett av de förnämsta namnen att lyfta fram är Theodore Austin-Sparks. Hans okomplicerade hållning till Kristi kropp och varma, djupa kristusrelation, speglad i konferens efter konferens, sprider fortfarande väldoft bland många bedjare och förgrundspersoner – och vi tar efter, försöker bevara och vårda.
Jag hamnade så småningom i en flera år lång period av resande och bedjande. I mitten av 1980-talet började vi kryssa omkring i det gamla Sovjetunionen. Vi gjorde nedslag mitt i Sibirien, långt borta på östkusten och i Centralasien. Bedjandet sammanföll med murarnas och många kommunistiska strukturers fall och många lyssnade ivrigt i våra böneseminarier och deltog konstruktivt i bedjandet.
Under samma period öppnades också tillfällen att resa till Sydafrika och Swaziland. Kungahuset i Swaziland välkomnade mig och lät mig arbeta med bön i palats och bland styresmän. Det bedjande som Paulus placerar så högt på prioritetslistan när han skriver sitt första brev till Timoteus blev så dramatiskt verkligt för oss just i dessa palats och maktkorridorer.
Erfarenhetsbasen breddades och fördjupades genom alla dessa möten med ministrar och biskopar, med fängelsechefer i gulagarkipelagen, med hövdingar i traditionella afrikanska byar, med kommunistiska partifunktionärer på de mest udda platser.
I mitten av 1990-talet förändrades bilden dramatiskt. Vi befann oss på en internationell samling för bönefolk i Mexico. Jag bar med mig en brännande fråga i sinne och hjärta: ”Vad ska jag göra med Sverige?” Vänner satt ned med mig under en av kvällarna. Allt var tyst, vi väntade inför Herren. Till sist bar våra hjärtan vittnesbörd i en enkel sats – situationen blir allt svårare. I den satsen finns den börda sammanfattad, vilken ger inriktning för vårt arbete här hemma i dessa dagar.
Ut ur allt detta har Intercessors Network vuxit fram som en bönegemenskap i vilken vår roll består i att förse bedjare med material i form av artiklar som ger biografisk inblick i styresmäns liv och attityd. Bedjare banar väg för gudsfruktan och gudsfruktan öppnar för ett återförande av mänskligt värde – detta i den tid då allt gott och rent hotas.
Vi tror att det bedjande som Paulus föreskriver i brevet till Timoteus inte får stanna av. Bedjandet för nationernas, orternas och sammanhangens ledarskap når sin fulla funktion under bestämda omständigheter. Bönehus byggs, bönesammanhang formas och fungerar efter stående stadgar och välordnat protokoll. En av de värdefullaste uppgifterna en bedjare kan åta sig är att säkerställa ett bedjande som blir bönhört.
Intercessors Network är ett nätverk av församlingar, bönesammanhang och missionsfolk i mer än 100 nationer. Vi månar om nätverksfunktionen, den ger var och en frihet att hantera informationen utan att styras av andra än den Helige Ande. Minsta möjliga styrning ger mesta möjliga bredd och djup åt bedjandet. Variationsrikedomen i förståelsen av ett bönemåls behov når med denna utgångspunkt verklig dynamik.
Bönehus Norden är inte mycket mer än en rubrik att sätta som hjälp att identifiera det ämnesområde till vilken en artikel hör. Bönehus Norden är å andra sidan ett sätt att definiera vänner som låtit sig röras av en särskild Guds börda för det stycke geografi och den kulturkrets som är specifikt nordisk.
Vårt främsta mål som sådan bönegemenskap är att återföra bedjandets och tillbedjandets roll som huvudföreteelse i Guds Hus. Hans hus är vi. Hans hus ska vara ett bönens hus. Hans hus ska vara ett bönehus för alla folk, för alla folk och dess ledare. För att kunna fylla den uppgiften behöver vi söka oss in mot centrum av den kristna upplevelsen, in mot centrum där Kristi liv formar och präglar allt.
Låt oss gemensamt, under Andens ledning, färdas i denna riktning.
Lars Widerberg
